Tidningen Skärgård

Vår medlemstidning Skärgård kommer ut två gånger om året. Redaktionskommittén består av Lars Westerberg, Bengt Anderson, Per Göthlin, Ewa Kallenbäck och Lars Rune. Ansvarig utgivare är Lars Rune.

Manusstopp är för vårnumret den 1 februari och för höstnumret den 1 september.
Material kan sändas via e-post till info[at]skargardsmuseet.org eller per brev till Lars Westerberg. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra i insänt material.

Äldre nummer av tidningen säljs på museerna eller på Postorder.

Sidan Artikellista innehåller rubrikerna från de fyra senaste numren. Fler exempel på innehåll finns under ur Arkiven i rubrikraden ovan där artiklar är kategoriserade med ur Skärgård.

Varje nummer av Skärgård innehåller recensioner av nyutkommen skärgårds-, båt- och seglingslitteratur. En lista från de senaste numren finns sidan Recensioner där finns även de recensioner som inte har fått plats i tidningen.

Register till artiklar i Skärgård:

Bli medlem och få Skärgård i brevlådan två gånger om året!

Rättelse till Skärgård 103 sid 14 ”En skärgårdskvinnas kokböcker”. De första 2 styckena ska ersättas av:

Hemmets kokbok kom ut första gången 1903. Sannolikt är det den hittills mest sålda och långlivade kokboken i Sverige. Den 50:e och sista tryckta upplagan kom 1994. År 1903 fick en skärgårdsflicka den nyutkomna kokboken i present på sin 21-årsdag. Den flickan levde visserligen i böckernas värld men matlagning intresserade inte henne så mycket. Dåtidens unga kvinnor var ämnade till hustrur och mödrar. Självklart skulle de kunna laga mat. Som nybliven lärarinna hade hon andra planer med sitt liv. Hon skrev i alla fall med sirlig handstil ”Ingrid Österman 1903” på bokens försättsblad.
Skolhuset på Ingmarsö invigdes 1901 och där hade hon sin första tjänst. Hon kände sig trygg med barnen och trivdes. Efter att läsåret närmade sitt slut var det snart dags för examen. Traditionsenligt skulle lärarinnan bjuda alla barn, föräldrar och resten av byn på examenskaffe med dopp. Hade de tur kom även församlingens präst vilket gjorde det hela extra festligt. Denna skolfröken gruvade sig över hur hon skulle baka kaffebrödet. Då kom kokboken väl till pass.  ”Uppåkrakakor”, ”Finska kaffebröd” och ”Kronans kaka” bestämde hon sig för att bjuda på. I boken finns en bockmarkering vid dessa recept.